Cubus

Jag tänkte berätta lite om vår andra bebis här hemma nämligen Cubus. Cubus är en chihuahua/pomeranian blandning som jag skaffade 2011. Jag hade länge velat skaffa en hund och kikade en del på annonser på blocket. Jag och Andreas var också iväg och tittade på några blandrasvalpar men det var ingen jag fastnade för. I iallafall så såg Andreas annonsen om Cubus på blocket och visade mig den. Annonsen var verkligen så sorglig. Hon som ägde Cubus innan oss hade köpt honom till sin dotter i julklapp. Men dottern ville inte ha honom!!! Hur man inte kan vilja ha en söt liten hund som Cubus kan jag än idag inte förstå! Iallafall så åkte vi till Gävle och skulle “bara titta” på Cubus. Jag kommer ihåg att jag fick kalla fötter och sa till Andreas att vi kanske inte skulle åka ändå. Men han övertygade mig om att vi “bara skulle titta”. Så då gjorde vi det. När jag väl fick se Cubus så blev det kärlek vid första ögonkastet. En sådan liten plupp kunde jag ju inte säga nej till så han fick följa med oss hem. När jag skaffade Cubus så pluggade jag lärarprogrammet på högskolan. Jag var hemma mycket om dagarna och jag kommer ihåg hur Cubus låg och gosade med mig under en filt i soffan medan jag läste kurslitteratur. Många tycker att Cubus är ett konstigt namn att ge sin hund då det finns en klädbutik som heter så. Det var inte vi som döpte honom till det, utan den tidigare ägaren. Först gillade jag inte namnet alls men när jag lärde känna Cubus så växte namnet på honom. Nu för tiden är det nästan så att jag tycker det är konstigt när jag ser reklam för butiken Cubus då jag kopplar det till min hund. Cubus är inte en hund som är duktig på inkallning eller olika tricks men han har ett hjärta av guld och skulle inte göra en fluga förnär. Han har tröstat mig många gånger när allt känns tungt och han har gett mig så mycket kärlek. Det är verkligen fantastiskt att man kan älska en hund så mycket! Jag tror nog att den där flickan som tackade nej till honom skulle ångra sig bra mycket om hon fick se honom nu.